Ett dödsbo – tidigare sterbhus – är de samlade tillgångarna efter en person som har avlidit, det vill säga pengar, lösöre, bostad och eventuella skulder. Dödsboet är en juridisk person som löses upp när bouppteckning och arvskifte är klart.

Vem tar hand om dödsboet?

Det är arvingarna (dödsbodelägarna) som gemensamt har ansvaret för att sköta dödsboets ekonomi fram tills det att bouppteckning sker. Dödsbodelägare kan vara den efterlevande makan eller maken, barn och andra arvingar genom arvsrätt och testamente.

Tillsammans fungerar de som förvaltare för dödsboet och avslutar konton och abonnemang, säljer (eventuellt) fastigheter och värdepapper och betalar vissa räkningar. Ofta brukar det vara lämpligt att man utser en av dödsbodelägarna att sköta dödsboet. Då skriver övriga delägare en fullmakt till denne.

Man kan också utse en boutredningsman som förvaltar dödsboet. Det görs i regel när dödsboet har en komplicerad ekonomisk struktur, om det är många delägare i dödsboet – eller om dödsbodelägarna inte kan komma överens sinsemellan. Även en testamentsexekutor kan sköta dödsboet.

Det är en mängd saker att ta hand om i ett dödsbo. Här kan du läsa mer om vad man bör tänka på i samband med att någon går bort: Checklista vid dödsfall.

Intyg för att kunna sköta ett dödsbo

Den som utses att sköta om dödsboet fram till bouppteckningen behöver beställa ett så kallat dödsfallsintyg med släktutredning. Detta intyg fungerar som en sorts legitimation, och ger dig behörighet att uträtta bankärenden, avsluta automatiska utbetalningar och andra praktiska detaljer. Detta intyg beställer man direkt från Skatteverket, som är utfärdande myndighet.

Dessutom behövs, som tidigare nämnt, en fullmakt från övriga dödsbodelägare om en av dem ska fungera som dödsboförvaltare.

Hantera skulder i ett dödsbo

Det kommer med all säkerhet att dimpa ner räkningar i brevlådan. Och ibland finns det också skulder i dödsboet. Viktigt att komma ihåg är att man inte alltid ska betala räkningar eller skulder förrän bouppteckningen upprättats.

Orsaken är att det eventuellt inte finns tillräckligt med tillgångar för att betala skulderna. Om man misstänker att det inte finns tillräckligt för att täcka skulderna ska man avvakta med att betala något. Istället kan man meddela fordringsägarna att det är ett dödsbo och att betalning kommer senare när situationen fastställts i bouppteckningen.

Om det i bouppteckningen visar sig att dödsboet har fler skulder än tillgångar bör man begära att dödsboet försätts i konkurs hos tingsrätten. Då utser tingsrätten en konkursförvaltare vars uppgift är att betala fordringarna i rätt prioritetsordning.

Dödsboanmälan

Det är relativt vanligt att tillgångarna i dödsboet inte räcker till att betala för mer än begravningskostnaderna, om ens det. I det läget kan man ansöka om så kallad dödsboanmälan, vilket görs hos socialnämnden i den kommun den avlidne var skriven. En dödsboanmälan ersätter bouppteckningen. Dödsboanmälan är dock uteslutet om det finns en fastighet eller tomträtt i dödsboet.

Efter bouppteckningen upplöses dödsboet vid arvskiftet

Senast tre månader efter ett dödsfall ska en bouppteckning upprättas. När bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket är det dags för eventuell bodelning och arvskifte, där samtliga dödsbodelägare fördelar tillgångarna mellan sig.

Läs mer om arvskifte.

Hjälp med dödsboet

Det är inte bara det praktiska som kan kännas övermäktigt. Även det juridiska kan ställa till med svårigheter för vem som helst eftersom det finns många lagar och förordningar att följa.

Kontakta oss på Fenix för en offert – vi kan ta hand om förvaltningen av dödsboet åt er, så att ni kan koncentrera er på begravningen i lugn och ro. Du når oss alla dagar i veckan på telefonnummer 020-82 82 82. Du kan också självklart besöka oss på vårt kontor: Klarabergsgatan 35 i Stockholm. Eller kontakta oss via e-post: kund@fenixbegravning.se.

Boka gratis juridikrådgivning nedan